M.

Han skrek MARIAN! för att han saknade henne men visste inte om han verkligen saknade henne eller bilden av henne, den bild som upplöses och blir till människa så fort hon kommer nära. Fantasin om henne, byggd på minnen, var härvidlag lik en regnbåge, som aldrig kan nås, trots att den så påtagligt existerar.

Skriv din kommentar här:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s