Vi låg på mage på sängen och tittade i konstböcker, oskyldigt och ömt som i En kärlekshistoria.
Sedan gick hon. Scenen bröts och det var höst höst höst och regnet vräkte ner och det var precis lika svart utom och inom som under alla år i Sverige då ett mörkt novembersvalg traditionsenligt öppnat sig och tvingat mig ner i den absoluta ensamhetens fruktansvärda magsäck.
Jag hostade; hostan tilltog, den övergick i en tuberkulosartad rethosta, ohejdbar; konvulsionerna och utmattningen kom mig att börja snyfta, och framlockad av snyftandet tittade Förtvivlan fram.
Frestande då att ta fram det tjocka svenska kuvertet som Mamma sänt, med chokladen och vykorten; frestande att frossa i muttersucht.
(november 2008, Kalifornien)
Reningsverket 