Ringdans

Bioduken visar en ringblomma vars blomblad rycks bort av vinden, virvlar utåt–bortåt mot en tänkt utkant, virvlar i mikroskopiska spiraler vilka ingår i en oändligt mycket vidare rörelse bortåt–utåt; varje kronblad i sin egen spiral roterar runt sig själv samtidigt som det roterar runt de andra bladen som samtidigt roterar runt ett tomrum och allt avlägsnar sig bortåt–utåt mot en tänkt utkant eller en osynlig gräns där allting tar slut och bladen brinner upp.
   – Vinden vänder och ringbladen kränger rakt bakåt, inåt, kränger och sugs inåt mot sitt centrum, virvlar med samma vind, alltid samma vind som blåser åt samma håll men nu bakåt, inåt; filmen vänder och går mot sin början och blombladen simmar mot alltings början, simmar i cirklar runt cirklar runt cirklar, styr mot den stora spegeln i mitten som liknar ett öga, närmre och närmre tills skillnaden upphör och stimmet av kronblad blir till ett fält. Fältet möter spegeln och strängen slås an av en osynlig hand och tonen sjunger inåt och utåt och inåt och utåt och allt som blir kvar är en lång vibration.

Skriv din kommentar här:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s