blotta doften av ett odjur varnar för dess käft och klor
att gå djupt ner och lyssna till två röster samtidigt
den vita vägen
… på en gång syndig och rättfärdig …
den nyss förälskat längtande svalnar
morgonfåglar
ditt tomma timglas
… att omfamna din skugga …
Det blänkande bordet blottar ett återsken av en stark men osynlig lampa.
Jag betraktade mig själv på en gång inifrån och utifrån
Hans konst hade varit ett nej förklätt till ett ja.
Lätt som spindelväv faller hennes kläder till marken.
Reningsverket 