Själ

Hennes ekande röst blandar nycker och visdom.
Ditt slitna värn av regler och lagar
vittrar till smulor som soltorkad lera.
Hon är den du alltid har älskat.
När hon löser sitt hår
går en vind genom rummet.
Ditt innanhav är hennes eviga hemvist.
Genom drömmen känner du hennes ande.
Endast för det inre ögat får hon gestalt,
blott det slutna örat hör hennes sång.
Av hennes mjukhet beror din kraft.
Av hennes skratt beror ditt allvar.
Av hennes vacklande beror din jämvikt.
Vet att du är hennes fängelse. Utom dig
kan hon aldrig vara. Djupt nere i havet
finns en botten av glas. För att nå
havet som omsluter havet
måste du bli hennes vän.
Var fast och stadig. Sök henne inte
utom. I yttervärlden tar hon andra former:
den saknade skärvan som ska täta ditt kärl,
det gyllene ljuset som ska skingra din natt.
Du är redan hel. Var fast och stadig, vänta
på hennes ankomst. Tala med henne
som man talar med ett vatten.
Mot dig själv leder hennes slingrande vägar.
Var fast och stadig när skräckens vågor sköljer in.

4 reaktioner till “Själ

Skriv din kommentar här:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s