Coco

Sitter i ett varmt kvällsmörker på verandan, lyssnar på musik och ser studenterna vingla från hus till hus när fickmusikspelaren rasslar till och spelar upp en sång från förr. När jag hör stycket varseblir jag Mary på ett sällsamt sätt, får en ”känsla” av henne.
   Men det är ingen vanlig hågkomst – för den fäster inte vid något specifikt. Jag vet inte exakt vad det är jag minns; ändå är bilden så förbluffande rik i sin vaghet.
   Detta minnesmoln, som väckts av musiken, hör inte ihop med särskilda scener ur vår roman, inte heller med hennes personlighet, utseende, manér – nej, snarare är det en dimlätt förnimmelse av vad som omger en människa, ett förhållande, ett livskapitel …
   Summan blir större än delarna. Något har tillförts. Jag vet inte vem som tillför det eller hur.
   Ingripandet sker i ögonvrån, mellan synfältet och intet.
   Detta något tycks mig som en blå rök.

(2008–2012)

2 reaktioner till “Coco

Skriv din kommentar här:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s