4/2 2013

Hennes runda svällande i hans händer
   inget brott.
Begära mättnad efter en historia av hunger
   inget brott.
Två värmekällor i otakt, den ena uppblossande
när den andra vilar
   inget brott.
Fukta den svultnes läppar med vin och strö smulor i hans mun
   inget brott
Hetsa honom med sagor om förbjudna inbrott i den
fuktiga jordkällaren med tunga potatissäckar och dignande skinkor
   måhända ett brott,
liksom hans häftiga drift att göra handling av tanken.

Två förbrytare möts vid dörren till källaren.
   – Här har jag varit förr.
   – För många har jag släppt in.
   – Varför då driva mig hit?
   – Du drev dig själv. Låt oss sova.
Och doften av torkade frukter och vanilj driver i tunga sjok genom den illa förseglade ekdörren, och natten blir djupblå, och de somnar om vid gränsen tills
   river i mellangärdet vidöppna ögon branden i magsäcken uppror i blodet öppna dörren för mig öppna
   Hon gläntar, sticker till honom en rova.
   Han väger den i handen, blodet kokar, rova räcker inte, kött, kött, ägg, kött.

När hon låst källardörren och han ser det lugna skenet från barnkammaren uppe i huset vet han inte vem som gjort vad,
   om en rova var mer än nog eller om hungern hade rätt
   om hon njuter av makten över nyckeln till djupen eller skyddar dem med den en gång kränktas febriga nerv

– dina fina drag i det mjuka nattljuset och stråk av ömhet och ånger, en stilla elektrisk ström genom bröstkorgen, göra gott göra om, dansen kring gränsen –

de är två han är en

hennes avtryck som en svepning i lakanets veck
en ensam strimma vin som trevar sig ut under dörren

Skriv din kommentar här:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s