Election Day

Minns du förra valet? Jag hade tagit tredubbla doser grodgift från djungeln för att du skulle se mig. Och du såg mig, och bjöd in till valvaka, och jag höll diet på kycklingsoppa och kokta ägg som jag värmde i lysrörsskenet vid din spis i den alldeles för stora lägenheten med låg takhöjd och elektriska element. Den låg en utspark från mitt första hem i livet och med dig kändes det kanske inte som att jag kommit hem i livet men du kändes ändå mer hemma än alla andra just då.
   Den lilla sov i flickrummet – eller var hon med sin försvunne far i Virginia Beach? Gick de på stranden i samma stund och hörde Atlanten dåna medan vi hörde trafiken forsa från Vanadisvägen och zappade mellan valvakorna på er platta teve?
   Grodgiftet ångade, kycklingsoppan kokade över och jag hade inte kysst dig än, du behövde göra din dans först, din utdragna, tillbakadragna, halvårslånga parningsdans, och jag följde med. Det var en dans utan svåra steg men den krävde tålamod, som en lång tai chi-sekvens i slow motion där varje lillfinger måste peka rätt.
   Valde du mig eller jag dig? Vem förde det första glaset sanningsserum till min mun? skrev jag i en episk dikt om ayahuasca och om kärleken, som alltså är samma sak, något som jag försökte förklara för dig den där hösten när allt skulle väljas och jag lovade kärleksdryck och tog grodgift på det i stället för att arbeta och sova.
   Så vi sov knappt den där natten eftersom ingen av oss skulle arbeta nästa dag, vi la oss inte förrän vi sett en stor man med snälla ögon och stora öron välsigna Amerika och sedan var det morgon och mina kalsonger blev trånga när du passerade soffan i ditt trånga nattlinne och sa God morgon och en fläkt av din parfym med en basnot av gurka slog emot mig.
   De ringde från en röstagentur, ville ha in mig på audition samma dag. I det kantiga kala sextiotalsköket där allt ekade så ödsligt bröt en förvirrad stråle in genom ett aldrig putsat fönster och fick Ikeasilvret att blänka till på frukostbordet. Jag blåste på skeden med skållhet soppa så att en pelare av ånga dansade mot taket i spiraler som liknade DNA-kedjor eller läkeormar som tvinnade sig kring varandra.
   I hallen sedan bara den där vanliga flyktiga kramen, som om vi brändes.
   Jag undrade om de skulle välja mig, om de ville ha min röst, om du ville ha mig, om vi skulle välja varandra, och för ett ögonblick var det som om allt talade med
   en och samma röst.

Annonser

Skriv din kommentar här:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s